Vallastaden är ett unikt projekt och som sådant har det förstås inneburit en hel del utmaningar.
– Det var många som sade att det är omöjligt att förvandla en åker till en stad på 5-6 år. Att bygga så mycket på så kort tid och att göra det på ett så speciellt sätt, säger Simon Helmér, VD på Linköpingsexpo som håller i projektet Bo- och samhällsexpot 2017 i Vallastaden.
– När jag kom in i projektet gjorde vi en uppskattning att det var möjligt att få klart cirka 600 bostäder i tid till expot och någon gata och gränd. Nu har vi de flesta gatorna klara och närmare tusen bostäder.
Det har gått otroligt fort!

Det känns lite som att det ligger ett ”tji fick de!” i luften. Simon är verkligen stolt över hur bra och hur fort projektet gått.
– I nuläget är cirka 60 radhus och villor, 200 studentbostäder, 220 hyresrätter, 550 bostadsrätter, en skola, ett äldreboende, en parkeringsbyggnad, ett antal kontor, butiker, kaféer, restauranger och frisörsalonger klara, berättar Simon.

– Det känns som att alla inblandade är stolta över att vara med i det här. Det är ju ett once in a lifetime-projekt och det byggs väldigt mycket som är riktigt häftigt i Vallastaden. Det är många byggherrar och arkitekter som tagit i lite extra och det finns en tydlig vilja att göra det här riktigt bra och att få det klart i tid till expot den andra september.

Idén till Vallastaden föddes kring 2011.
– Linköping är känt för teknik men kommunen ville göra något som satte Linköping på kartan inom något annat område. Något som skulle vara av både nationellt och internationellt intresse. 2011 var det tio år sedan den senaste riktigt stora bomässan i Sverige, Bo01 i Malmö, berättar Simon.

– Det är en av anledningarna till att man fastnade för ett stadsbyggnadsprojekt. I början skulle det heta BoLinköping 2016 men efter hand fick man ändra sig till 2017 och genom en namntävling valdes namnet Vallastaden.

Att det inte blev klart 2016 är, enligt Simon, inte så konstigt.
– Man bygger inte så här mycket på så kort tid. 2017 är en utmaning det med. Den initiala tidplanen var djärv. Ett så här stort projekt brukar ta väldigt mycket längre tid än det har gjort, säger han.

– Sen har projektet växt under tidens gång också. Från början pratade man om 400-500 bostäder. Nu är vi över 1 000. Det är mer än dubbelt så stort som Bo01 i Malmö.

Vallastaden är byggt på ett helt nytt koncept.
– I Sverige är det vanligt att byggherren driver detaljplanen, förklarar Simon.

– I Vallastaden har kommunen tagit fram detaljplanen, baserat på alla de synpunkter som kom in i medborgardialoger som arrangerades i början av projekt. Därefter har kommunen sålt marken.

De som var involverade i medborgadialogerna bidrog med många tankar om hur stadsdelen skulle vara.
– Man ville ha en stadsdel som kändes som en stad, en stadsdel med blandade byggnader, med grönt och med småskalighet. Det ska vara en stadsdel man kan trivas i, berättar Simon.

SimonHelmer_FotoBjornLisinski

Tanken är att Vallastaden ska knytas ihop med universitetet och Mjärdevi, berättar Simon Helmér.

Medborgare och byggherrar var med i diskussionerna om var stadsdelen skulle ligga.
– En idé var att bygga ihop stadsdelen Ryd med folkets park, en annan att bygga på Djurgården, berättar Simon.

– Att man fastnade för just det här området hade en del med universitetet att göra men också att området passade in i Linköpings plan att bli en rundare stad. Linköping som stad är ganska bananformad. För att vi skulle kunna växa och få kommunikationer att fungera behöver staden bli mer rund.

Den geografiska kopplingen till universitetet är också en fördel med Vallastadens läge, menar Simon.
– Om man ska kunna attrahera och behålla nya talanger till universitetet och Mjärdevi måste det finnas saker i staden som lockar också. Att få till lite mera stadsnära kvaliteter i närheten av universitetet sågs som en stor fördel med det här läget.

Tanken är att Vallastaden ska knytas ihop med universitetet och Mjärdevi.
– Vi får väl se hur vi har lyckats med det när vi ser tillbaka på det här om tio år, säger Simon.

– Sen är tanken också att det här området ska byggas ihop med centrala Linköping, åt andra hållet. Om vi hade byggt det här området där staden tar slut hade det fortfarande varit en lucka mellan universitetsområdet och resten av de centrala delarna. Nu bygger vi en väldigt attraktiv stadsdel nära universitetet och Mjärdevi och det gör att marken bredvid, närmare Vallaskogen och centrala Linköping, blir mer värdefull.

Det som byggs nu och som visas upp på bo- och samhällsexpot är första fasen i ett större projekt.
– Marken närmast Vallastaden ska också bebyggas och senare byggs det på Djurgården också. Det kommer att byggas i det här området under lång tid framöver säger Simon.

– I samband med Expot kommer marktilldelningen för nästa etapp av Vallastaden att pågå. Den tilldelningen av mark kommer att ske utifrån samma kvalitetskriterier som man gjort med första etappen men det blir ingen utställning där.

I vanliga fall utvärderas förslagen från byggherrar på pris.
– Genom medborgardialog kom man fram till att när man skulle bygga Vallastaden skulle man utvärdera på kvalitet istället. Här har man satt upp 19 kriterier och ju fler kriterier som möts av en byggnad desto fler poäng får den, förklarar Simon.

– Några av kriterierna ett förslag kan få poäng för är konst, trähusbyggnad, byggande arkitekt, forskning, passiv eller plusenergihus. Byggherren kunde även få poäng för forskningssamarbeten med universitet eller samverkan med arbetsförmedling. Lokaler i bottenplan skapar en levande stadsdel så om byggherren tog på sig att bygga fler lokaler kunde de också få poäng.

Detaljplanen är indelad i små fastigheter som kallas tegar.
– I detaljplanen har kommunen tydligt reglerat tegens litenhet. Tilldelningen har varit lite take-it-or-leave-it. Ska du bygga på den här tegen ska det vara en så här stor byggnad, av den här sorten med så här många våningar. Punkt slut, säger Simon.

– Sen får ingen arkitekt rita byggnader som ligger på tegarna bredvid varandra och varje arkitekt får max rita tre fastigheter i området. Det gör att det kan vara tio olika arkitekter som ritat byggnaderna längs en och samma gata.

Samtidigt som vissa saker varit väldigt uppstyrda har man lämnat mycket annat fritt.
– Färgval och fasadmaterial har varit helt fritt i detaljplanen. Det finns heller inga begränsningar på höjden på byggnaden. Det är väldigt ovanligt att man gör så, berättar Simon.

– Antalet våningar är bestämt men hur hög varje våning ska vara är upp till byggherren och arkitekten. Det gör att vi har fått många speciella och ovanliga byggnader. Om man bygger med trä måste man göra bjälklaget, den delen som är mellan våningarna, mycket tjockare än om man bygger med betong. Det gör att trähusen är högre per våning. Sen gör höjdfriheten också att man kan bygga våningar med loft. Ett loft räknas inte som en egen våning. Då kan man bygga ett trähus med fyra våningar med loft och få en byggnad som är mycket högre än en betongbyggnad med fyra vanliga våningar. Den friheten har uppskattats väldigt mycket av både byggherrar och arkitekter och det gör också området mer attraktivt att bo i. Det är svårt att hitta sådana lägenheter någon annan stans.

En av de byggnader som får lite extra uppmärksamhet är Flustret.
– Tanken är att det ska finnas flera funktioner och inte enbart betraktas som ett parkeringshus.  Ett tag kallades det multihus men efter en namntävling har vi döpt det till Flustret. Ett fluster är den plats på en bikupa där biet landar, förklarar Simon.

– Det är biodling på taket på byggnaden och den är smyckad med dekorativa solpaneler. Sen är det hushållsnära källsortering i huset och det är huvudparkeringen för de som bor och besöker stadsdelen.

Tanken är att det inte ska behövas så många parkeringsplatser eftersom man inte ska behöva ha någon bil när man bor i Vallastaden. Kollektivtrafiken ska göras så bra att det inte behövs någon bil för pendling och alla som flyttar in i Vallastaden får fem års gratis medlemskap i stadsdelens bilpool.
– I vanliga fall betalar man en fast avgift och en rörlig men här har byggherrarna tagit kostnaden för den fasta avgiften de första fem åren. Det gör att det blir väldigt enkelt och billigt för de boende att använda bilpoolen istället för att ha egen bil, säger Simon.

– Det är tillåtet att köra bil i området, att stanna för in- och utlastning. Men den permanenta parkeringen sker i Flustret. Bilarna i bilpoolen är däremot undantagna från den regeln. Bilpoolsbilarna parkeras på fickor inne i stadsdelen. Det ska bli väldigt spännande att se hur det här upplägget påverkar folks resemönster!

Många Linköpingsbor reagerar på att det är så nära mellan husen.
– Om man väntar sig att man ska komma till Lambohov och se villor och radhus med större tomter ser det förstås trångt ut, säger Simon.

– De besökare vi haft från andra ställen, de som förväntar sig att komma till en stad, reagerar inte alls så. De slås snarare av att det är en tät, men ändå luftig och grön stad.

En tanke bakom närheten mellan byggnaderna är att stärka samhörigheten och undvika den där torgkänslan som många ogillar.
– I huset ska du kunna träffa dina närmsta grannar. I felleshusen som byggs i varje kvarter kan du träffa hela kvarteret och i parkerna och på restauranger och kaféer kan du träffa alla som bor i stadsdelen. Sättet det är byggt på lämpar sig för samhörighet och en känsla av gemenskap och trygghet, säger Simon.

– På sex till åtta meter känner du igen en människa. Det skapar en trygghetskänsla att vara så nära varandra och här är det byggt med smala gator som är anpassade efter det avståndet. Det är väldigt genomtänkt i detaljplanen.

Att man kunnat bygga så smalt är tack vare Tekniska Verkens innovativa infrakulvert Vallastaden. Det är en 1,8 km kulvert som löper under området.
– I kulverten ligger alla ledningar för vatten, avlopp, sopsug och så vidare.  Man kommer aldrig behöva gräva upp gatorna för att laga eller byta vattenledningar eller sådant, så som man måste göra inne i stan. Det gör att man kan bygga smalare gator, förklarar Simon.

Ett vanligt byggprojekt av ett nytt område brukar innebära att man börjar i en ände och bygger klart där innan man fortsätter.
– I Vallastaden är det som att man tagit ett hagelgevär och skjutit och där haglen landat har man börjat bygga, säger Simon.

– Det blir väldigt spännande när det byggs på det viset och det är många byggherrar som ska samsas på liten yta.

När Simon tog över som vd för Linköpingsexpo 2015 blev hans första fokus att få logistiken att fungera.
– Om inte vi, tillsammans med byggherrarna, hade hittat en plan för logistiken hade vi aldrig kunnat hinna så här långt. Att samla 40 byggherrar var en utmaning, men det löste vi tillsammans! Säger Simon

– En byggväg anlades så att vi har kunnat få in material och trafik från ena hållet och ut på andra sidan. Byggherrarna har också delat på funktioner som lager, byggbodar och sophantering. Det har funkat bra och det har bidragit till att vi inte haft några allvarliga arbetsplatsolyckor, säger Simon.

De olika byggherrarna har jobbat på olika sätt.
– Vissa har byggt i moduler och behövt vara på plats en kortare tid medan andra har byggt kontinuerligt och haft folk på plats hela tiden, berättar han.

– Visst fanns det olika synpunkter på hantering och betalning av logistikupplägget, men vi kom överens om en gemensam lösning. Idag är det min upplevelse att lösningen varit tillfredsställande.

Vallastaden har blivit ett väldigt attraktivt område att bo i och man har kunnat sälja bostäderna för mer än man trodde från början.
– Det är häftigt att man har tagit ett ganska svagt läge och gjort det till en väldigt attraktiv stadsdel, säger Simon.

– När man byggde Bo01 i Malmö och bomässan 2002 i Hammarby sjöstad hade man jättefina lägen att bygga i. I Linköping har vi inget hav att bygga vid. Kommunen tog åtta hektar gammal jordbruksmark med ett dike utanför centrala staden och gjorde det till en stadsdel med innerstadskvalitet. Bostäderna säljs idag till innerstadspriser.

Simon menar också att det här göra det möjligt för andra kommuner att ta efter.
– Alla kommuner har åtta hektar jordbruksmark med ett dike men alla har inte en sjö eller ett hav. Jag är övertygad om att Vallastaden kommer att bli ett föredöme för framtida byggande och att vi kommer att se fler stadsdelar som växer fram på det här viset, avslutar han.

TEXT: Karin Wiklund
FOTO: Björn Lisinski