Det bankas och det borras i det gula huset på Brigadgatan 8. Väggar rivs, rör leds om och byggdammet ligger som ett lager tunn nysnö över rummen som snart kommer att inhysa Linköpings nyaste hotell. Ett hotell med anor.

– Att ta tillvara på byggnadens själ är något vi jobbar med hela tiden, berättar Anna Wallentinsson, VD på Livgrenadjärmässen och numera även hotelldirektör. Det ryms så mycket historia i de här lokalerna från tiden då det var officersmäss och det är en unik tillgång som vi verkligen inte vill slarva bort.
Livgrenadjärmässsen AB ägs av ett hundratal före detta militärer och drivs således av ägardirektiv som Anna måste följa. Och som hon vill följa. Hon berättar att en del av ägarna är mycket aktiva och besöker mässen ofta för att putsa på sin utlånade kristallkrona, titta till sina gamla kopparföremål eller bara få vara i miljön.
– De har sitt hjärta här, och det måste man förstå. Därför måste också utvecklingen ske varsamt.

Att hon själv hamnade på Livgrenadjärmässen är något av en lycklig slump. Visst hade hon gått hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet, men hon hade bestämt sig för att det inte var något hon ville arbeta med på heltid.
– Nej, jag sålde kontorsmaterial i veckorna och jobbade extra på ett cateringföretag på helgerna, berättar hon. Cateringföretaget levererade mat till mässen och för att göra en lång historia kort så såg mässens ledning drivet i Anna och frågade om hon inte ville ta över som mässföreståndarinna, och försöka vända på den nedåtgående trend som man då upplevde.
Anna, som inte är den som backar för en utmaning, tackade ja då arbetet skulle innebära alla hennes favoritsysslor på en och samma gång; Service och servering, ekonomi och försäljning.
– Jag tror att man måste våga, säger Anna. Våga testa, våga göra fel och våga ta lärdom.

Satsningen visade sig vara ett lyckokast för bolaget, och Anna som såg såväl lokaler som verksamhet med nya ögon, lyckades vända skutan och har sedan 2006 tredubblat mässens omsättning. Något hon naturligtvis är stolt över, men framhåller att det finns många som har del i framgången. Inte minst den dedikerade personalen.
– Och så min familj förstås!
Att Anna inte är den som slår sig till ro och vilar på lagrarna är något man förstår ganska snart. Det lyser av iver i hennes ögon när hon pratar om de idéer som vill komma ut och bli verklighet. Och tanken på att utöka med hotellverksamhet har funnit i nästan 10 år när det nu snart är dags att inviga.
– När jag lyfte idén med hotell för Garnisonsfastigheter sa de genast ja, men huset var fullt uthyrt då, så man föreslog att iordningsställa ett annat hus i närheten. Men det tackade jag nej till. Min tanke har alltid varit att allt ska finnas i samma hus, med de möjligheter det innebär.

Tiden gick och efter ett antal år flyttade en av hyresgästerna och Anna var snabb med att be fastighetsägaren att inte hyra ut, vilket de hörsammade.
– Jag måste verkligen ge en eloge till Garnisonsfastigheter, som trodde på idén och som lät lokalerna vara outhyrda fram tills det blev tomt och vi kunde sätta planerna i verket.
Men att det bara skulle vara att sätta igång visade sig snart vara en önskedröm. Inte förrän 2016 skrevs kontrakt med en totalentreprenör för projektet och först i augusti 2018 påbörjades rivningsarbetet i lokalerna.
– Det var utredningar och ansökningar, stadsantikvarieutlåtande och jag vet inte allt, suckar Anna. Naturligtvis förstår jag att ett område som detta kräver lite extra, men visst höll jag på att ge upp emellanåt, det ska jag vara ärlig att säga. Dessutom har det krävt mycket jobb att få med alla på tåget, att även få utförarna att förstå det historiska och känslomässiga värdet och att inte släppa på detaljerna som gör det här hotellet unikt. Jag har fått välja mina strider med omsorg, ler hon.

Att det blir ett unikt hotell visar sig inte minst i det rum i logementstil, där alla som gjort lumpen kommer att känna igen sig, och vi andra som inte gjort den får en chans att känna på stämningen. Våningssängarna är autentiska från tiden då det begav sig, och klottret på dem likaså.
– Men vi får nog ta och censurera somliga uttryck! skrattar Anna.
Rummet har plats för sex stycken gäster som dessutom kommer att tvätta sig och borsta tänderna i en klassisk plåtränna á la ”luckan”.

Förutom logementrummet blir det 15 klassiska dubbelrum varav två stycken, som kallas grande, erbjuder större badrum med dubbla duschar och vackert burspråk med fåtöljer, perfekt som bröllopssvit eller för det lite mer exklusiva firandet.
– Att förmedla husets hjärta även här har varit viktigt, berättar Anna. Detaljer från ägarnas gömmor därhemma kommer pryda väggar och hyllor samtidigt som det naturligtvis ska vara modernt.
Skrivbord med laddningsplattor, så man slipper en massa synliga sladdar och TV med chromecast där gästerna själva väljer vad de vill streama är ett par detaljer man valt att satsa på för att säkra upp för framtiden.
– Att vara det personliga hotellet, där det lilla gästantalet gör att man har möjlighet att skräddarsy varje gästs vistelse- det ska bli det bästa, menar Anna, som nyfiket ser fram emot att välkomna gästerna. Festbesökare, affärsresenärer, turister… listan kan göras lång och vem vet, kanske behöver vi utöka antal rum så småningom.

 

TEXT: Mirjam Lindahl
FOTO: Mirjam Lindahl