Ett avtal träffas när två eller flera parter är överens om någon form av transaktion. Vägen till avtal kan dock se olika ut, särskilt beroende på vilket lands lag som äger tillämpning. I Sverige finns en så kallad löftesprincip dvs anbudsgivaren är bunden av en lagd offert under en rimlig tid, tills den avböjs eller under given acceptfrist. I många andra länder kan dock offerten dras tillbaka.

Den internationella köplagen stipulerar att man kan återkalla anbud innan den accepterats om man som givande part inte medgivit bundenhet. I USA är huvudregeln att offerten är återkallningsbar såvida inte annat stadgats i offerten, det föreligger även vissa formkrav.

I Sverige har vi så kallad ”mirror rule” dvs att partsviljan ska vara överensstämmande. I USA använder man sig förenklat av ”battle of forms” dvs sist lagt dokument gäller. Föregående är nog så viktigt för inköpsavdelningen att känna till, där det inte ovanligt på rutin skickas över företagets egna allmänna villkor.
I Tyskland pratar man likt Sverige om ”mirror rule” men man kan genom agerande skapa ett EGET avtal vid sidan av. Vid internationella affärer är det rimligt att man som företag tar hjälp med att hantera de juridiska dokument som man ställs inför, för att tillse att man inte tar onödiga risker eller rent av risker som man inte hade kalkylerat med.

Ett avtal består av många olika parametrar, en av dessa är utfyllande rätt. Utfyllande rätt kommer in utöver vad som är överenskommet mellan parterna. Det kan vara ett domstolsavgörande, lagstiftning eller förarbeten till lagstiftning mm. Dessa används för att fylla ut de ”luckor” som finns i avtalet. Exempelvis om man inte avtalat om vad som händer när en köpare är sen med betalning träder 51§ Köplagen in där det framgår att köparen har rätt att kräva betalning, annan fullgörelse eller häva köpet och kräva skadestånd.
För en svensk kan detta förfarande känns rimligt och kanske till och med något som man hade med sig som en sannolik utväg trots att det inte förmedlades med text i avtalet. Dessa utfyllnadsregler kommer även finnas i andra rättsordningar, dock kommer sannolikt inte alla regler kännas lika sannolika för oss som inte är en del av det samhället eller språket. Det går således inte att läsa endast ett avtal och tro att detta är det enda som kan göras gällande mellan parterna.

Som ett internationellt företag behöver man ha en förståelse för att olika länder har olika lagar som kan påverka ditt företag på olika sätt. Med detta sagt vill jag ändå ställa mig bakom de som väljer att lyfta sitt företag till en nivå där man knyter kontakter och skapar möjligheter även utanför Sveriges gränser.
Oron eller rädslan för olika juridiska rättsregler ska inte sätta käppar i hjulet men det innebär inte att man ska blunda för dessa utan se till att göra utrymme för den rådgivning som du rimligtvis behöver för att skapa en bra affär om det så är rådgivning kring juridik, ekonomi eller kanske logistik och tull.

Tidigare publicerat i Affärsstaden 10 – 2018

Elisabeth Wedenberg

Advokat, 
Maminza Advokatbyrå AB

Elisabeth Wedenberg

Tillbaka till krönikor