Jag tänker mig att man ofta har satt mål och sedan diskuterar med marknadschefen och säljchefen hur man ska nå målsättningen. Gammal befäst kunskap är trots allt att man behöver berätta att man finns på marknaden för att nå ut, därav rimligt at diskutera med marknadschefen. Det känns även rimligt att anta att för att nå säljmålen behöver man ha med säljchefen på tåget. Självklart är det en förenklad bild, beroende på verksamhet är det här ett scenario i form av ett kugghjul där alla avdelningar har en plats. Utan utvecklingen blir det svårt att lansera nya produkter och fortsätta vara relevant på marknaden och om inte inköp är med kommer man åtminstone uppleva svårigheter att hålla leveranser.
Det som jag nu efterlyser och som inte i alla sammanhang har en given plats är juridiken. Jag tänker inte nödvändigtvis att juristen ska komma in och stämma av planen med lagboken när pusslet är lagt. För det är godkänd nivå, det handlar om att städa bort eventuella misstag och hålla huset rent. Nej, det jag frågar är hur du som företagare ser till att nyttja dina möjligheter till att rådfråga en jurist. En erfaren jurist eller advokat inom affärsjuridikens områden är en person som inte bara har goda kunskaper i juridik utan också varit med om många olika scenarier inom affärsvärlden. Med allra största sannolikhet är det en person som redan varit med om den resan som ni nu ska ta. Er idé må vara unik i ert företag men i de allra flesta fall har någon annan gjort ett snarlikt upplägg och juristen har varit med på resan, knutit ihop säcken och tagit del av utfallet. Det är här ni har en alldeles lysande möjlighet att höra efter inte bara om rena juridiska frågeställningar kopplat till lagstiftning utan också förhöra er om det affärsmässiga i form av både risker och möjligheter.
Ni har möjlighet att höra er för om hur ni med hjälp av ett avtal kan underlätta för säljarna när de ska se till att få affären, hur inköpsavdelningen arbete ska kunna harmonisera med avtalet på ett sätt som gör att det blir effektivitet. På vilket sätt marknaden vill kunna kommunicera med era partners så att ni inte tar risker i era immateriella rättigheter vare sig under eller efter samarbetet med era partners. Om det finns något i affärsupplägget som haltar. Efter 15 år i yrket har jag än idag inte stött på ett avtal som inte har haft behov av att rättas upp på grund av direkta felaktigheter, uppenbara risker eller på grund av att de olika avdelningarna inom bolaget inte kommunicerar med varandra i avtalet. Dvs avtalet speglar inte företagets rytm. Det här är åtgärder som när de ignoreras kostar företaget i form av tid, resurser och kapital.
Slutklämmen på detta? Ställ krav på kvalitativ rådgivning som skapar ett värde, lär av andras misstag och framgångar. Jag ser framemot år 2019, där vi som region ser till att återigen befästa att vi levererar lokalt såväl som internationellt.
Tidigare publicerat i Affärsstaden 01 – 2019
[one_half last=”no”]
Elisabeth Wedenberg
Advokat,
Maminza Advokatbyrå AB
[/one_half]
[one_half last=”yes”]
[/one_half]