Det ligger i farans riktning att ingen undgått debatten kring Brexit. Det är fortsatt lite höljt i dunkel på vilket sätt Brexit kommer ske och den eviga avskedsceremonin pågår alltjämt. Det går inte att dra precisa slutsatser inom alla områden som Brexit berör eller rättare sagt det som går att säga är att det kommer att påverka oaktat om Brexit sker med eller utan avtal.
Hur ska man då som företagare agera, på vilket sätt bör man skydda sin verksamhet för nya spelregler som inte är klarlagda.

I första hand bör man analysera sitt företag och sin bransch. En central frågeställning blir förstås, på vilket sätt har företaget kontakter med Storbritannien? Den frågan kan vara enkel att besvara genom att man kanske redan idag har återförsäljare, leverantörer eller kunder i landet. Det kan även vara så att analysen kräver lite mera djup. Ditt företag kanske inte har direktkontakt med aktörer i Storbritannien men du kanske säljer en produkt som har kopplingar dit, eller det kanske är en del av din produkt. Vi letar inledningsvis efter köp-/sälj kopplingar till Storbritannien och ställer oss även frågan till om vår ställning förändras till importör vs exportör.

Brexit får inte minst effekt på tullregler, inledningsvis bör man sätta sig in i skillnaderna på tull inom EU och tull till länder utanför EU. Hur ser processen ut, vilka kostnader och vilka tider kan man förvänta sig?

Det är viktigt att man ser över de avtal man har med sina samarbetspartner och att man även ser över ursprunget på de produkter, artiklar an är beroende av i sin verksamhet. Det behöver finnas en flexibilitet i avtalen gällande bland annat tider och priser och den flexibiliteten kommer behöva finnas igenom hela avtalskedjan från tillverkare till kund. Det behöver finnas en pågående dialog kring eventuella omförhandlingar, detta kan inte starta dagen sista avskedshälsningen sker.
Hur ser det ut med er hantering av personuppgifter och hanteras de till någon del i Storbritannien? GDPR som vi kanske snart känner oss komfortabla med behöver även en genomlysning på så vis att det behöver finnas en förståelse för hur bolagets hantering förändras vid utträdet.

Vi har även frågor som berör webhandel, på vilket sätt är ert bolag förberedda att hantera en förändring av konsumenträttsliga regler? Har man en verksamhet i Storbritannien kanske man även tillsett att man har ett varumärkesskydd som täcker aktuellt område. Det står klart att skyddet för EU-varumärke kommer inte att bestå i Storbritannien. Detta på gott och ont, såtillvida att om du sedan tidigare varit förhindrad att ansöka om varumärke inom EU på grund av ett bolag i Storbritannien kommer det inte ligga som hinder framöver, det onda är att om du har ett EU-varumärke och är aktiv på den brittiska marknaden kommer du behöva ansöka om ett nytt varumärke nationellt. Sannolikt öppnar det upp för kreativa individer som ser till att försöka skapa en affär på varumärken. Inte acceptabelt men tidskrävande.

Sammantaget kommer analysen behöva inneha ett mått av flexibilitet men det är ovissheten till trots ett arbete som bör göras om så inte redan har skett. Områdena kommer sträcka sig betydligt längre än denna ringa text men det kommer vara mödan värd och ännu ett steg i affärsutvecklingen är då tagen.

Tidigare publicerat i Affärsstaden 9 – 2019

Elisabeth Wedenberg

Advokat, 
Maminza Advokatbyrå AB

Elisabeth Wedenberg

Tillbaka till krönikor