”Sharing is caring” heter det ofta nuförtiden. Delningsekonomin sveper över oss och ger försäljare av allt från bilar till verktyg skakiga knän. Om ingen vill äga något, hur ska vi då kunna säkra tillväxten?

Att vara osjälvisk som individ ligger också i ti­­den. Girighet har förpassats till samma ställe som de som fortfarande tar sista kakan på kakfatet. Men hur går det egentligen för de som beter sig osjälviskt och gör uppoffringar för andras skull? Vinner eller förlorar man, i längden? Tack vare en tvärvetenskaplig studie gjord av forskare från Stockholms universitet i samarbete med Institutet för framtidsstudier och University of South Carolina, finns nu ett vetenskapligt svar på det. Om du gillar att vara generös så är det glädjande nyheter. Osjälviska personer tenderar nämligen att få högre lön än mer själviska personer. Dessutom får de fler barn.

Resultatet syntes både i amerikanska och europeiska data. De mest osjälviska får flest barn och de måttligt osjälviska har högst lön. Resultatet står sig även över tid, de människor som är mest generösa vid en tidpunkt ökar mer i lön fram till nästa mätning enligt Kimmo Eriksson, forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet som är en av författarna till studien. Resultatet går tvärtemot teorier om att själviska människor lyckas sno åt sig mer pengar.

Vi vet redan att osjälviska personer är lyckligare och har bättre sociala relationer. En enkätundersökning inom studien undersökte vanliga människors förväntningar kring detta.
Det visade sig att folk i allmänhet har en korrekt förväntan om att själviska personer får färre barn, men en felaktig förväntan om att själviska personer får högre lön. Generositet lönar sig alltså oftast i längden.

Som fyrabarnsmamma undrar jag stilla hur själviskt eller osjälviskt det egentligen är att skaffa många barn. Med klimatdebatten för ögonen är varje ny individ som befolkar vår jord en ytterligare belastning. Samtidigt känns vaknätter, trotsåldrar och 1,8 miljoner kronor i utlägg för varje barn upp till 18, snarare som en uppoffring än något man gör för egen vinnings skull.
I studien definierades osjälviskhet som viljan att hjälpa andra för att man bryr sig om deras välfärd. En annan definition på osjälviskhet är att tänka uteslutande på andra, utan att ta hänsyn till sig själv. Tvärtom blir definitionen på själviskhet att bara tänka på sig själv.

Som förälder eller ledare är troligtvis båda ytterkanterna fundament för problem. Det är viktigt att tänka på sig själv, men det är också viktigt att tänka på andra. Det är viktigt att tillgodose sina egna behov, men också att kunna ge andra det som de behöver. Ens egna föreställningsramar spelar också in. För någon är det själviskt att lyfta fram sig själv i sociala medier, för en annan är det själviskt att inte dela med sig av sitt liv.
Min egen måttstock på området låter ungefär så här: Sätt syrgasmasken på dig själv först, och hjälp sedan andra. Då har vi alla störst chans att överleva när systemen sätts under press.

 

Tidigare publicerat i Affärsstaden 05 – 2019

Johanna Palmér
vd,
Östsvenska Handelskammaren

Johanna Palmer - Foto: Crelle

Tillbaka till krönikor