Logistik för ett fungerande samhälle
Mats Abrahamsson, professor i logistik vid Linköpings universitet. Foto: Mirjam Lindahl

Logistik för ett fungerande samhälle

Vi har lärt oss – och lär oss fortfarande – mycket i spåren av Covid-19. Självklarheter har ställts på ända och tillvaron har förändrats på många olika sätt. En del av oss jobbar mer, ja kanske till och med mycket mer, än vanligt medan andra blivit permitterade eller i värsta fall uppsagda.

– Ja, alla påverkas vi på ena eller andra sättet. Inte bara privat utan även genom att hela samhällets system vänds ut- och in. Det säger Mats Abrahamsson, logistikprofessor vid Linköpings universitet. Vi ses en augustiförmiddag på ett ännu ödsligt Campus Valla. Några faddrar tränar på sitt marscherande utanför Kårallén och en vaktmästare sätter igång en vattenspridare, men det är i stort sett allt.
Vi pratar om hur logistiken behövt förändras på grund av pandemin. Vilka brister som har uppenbarat sig och hur det ska gå att ta några lärdomar av det och förändra tankesätt till framtiden.
– Logistik handlar om system, säger Mats. System som ser till att industri, näringsliv och samhälle fungerar effektivt och miljövänligt. Det handlar förstås om transporter av olika slag, men också om stadsplanering och infrastruktur. Om vårdköer och handlingsplaner. Vi i Sverige har turen att leva i ett fredligt land och utan direkta naturkatastrofer. I takt med globalisering och centralisering har vi rationaliserat bort våra trygghets- och beredskapslager, liksom kunskapen om hur man agerar vid en kris. Och det har nu, med all önskvärd tydlighet, visat sig vara mycket olyckligt.

Han berättar om utvecklingen som sedan 90-talet inneburit att man tack vare billiga transporter alltmer förlitat sig på leveranser från låglöneländer och logistiksystem med inga eller väldigt få lager. Naturligtvis har centralisering av logistiken inneburit kostnadseffektiviseringar och skapat möjlighet att samla mycket kompetens under samma tak. Men också att det just därför blir stora problem när det tar stopp i systemet, som när ett land sätter stänger ner, slutar producera och leverera, eller när transporterna inte längre går som planerat.
– Det paradoxala i den här utvecklingen är det faktum att idag är lagerhållning billigare än någonsin när räntorna är låga, när det är billigt att bygga och när automatisering tar bort arbetskraftskostnaderna. Men industri och näringsliv har en tendens att alla går samma väg – tills det brakar. Men nu kommer pendeln sannolikt att svänga tillbaka, med fler lokala lager och beredskapslager med olika typer av förnödenheter.
Han menar att logistiken behöver en stor plan. Den behöver få ta plats och räknas med i budgetar på såväl kommunal som regional nivå för att komma med upp på banan och att man i framtiden måste räkna totalkostnaden på ett annat sätt. Ta in riskfaktorerna i logistikkalkylen och inse att det är mycket mer än pris per produkt som spelar in när det kommer till kritan.
– Vår trygghet bygger på att systemet fungerar, fortsätter Mats. Att det finns tillgång till förnödenheter och material även när det krisar. Att inte paniken, som får var och en att tänka smalt och på sig själv, kullkastar samhället och dess funktioner.
Han tänker dels på hysterin kring toalettpapper, som var helt obefogad men som spreds som en löpeld. Eller på rivet efter skyddsmasker, där tanken på att bli utan gjorde att många regioner bunkrade upp mångt fler än de behövde – och andra blev utan.

Logistik handlar om att få systemen som helhet att fungera. Och det innefattar även oss alla som bor och lever i samhället. Vi som förväntar oss att det ska fungera och som i många fall är beroende av det.
– Som konsument har man en stor påverkanskraft, säger Mats. E-handeln är en stor del av vår vardag, inte minst i tider som dessa, när många kanske drar sig för att besöka fysiska butiker. Snabb frakt är ett konkurrensmedel, men med handen på hjärtat; Behöver du verkligen ha den där varan redan imorgon? Eller kanske till och med i eftermiddag?
Han talar om faran i att stressa logistiksystemen. Att tvinga fram dåliga fraktalternativ med trängsel och utsläpp som följd bara för att man erbjuds det. Men att man sedan känner sig stolt och duktig för att man tar med sig sin tygkasse till matbutiken istället för att köpa en dyr plastkasse.
– Vi har alla ett ansvar, säger Mats. Ta chansen. Ställ krav. Påverka! Det är konsumentmarknaden som driver logistiken. Varför inte önska mest hållbara frakt istället för snabbast? Men ställ också krav på den egna staden. På logistiken kring byggnationer och gatureparationer. På sjukvårdslogistik, på samordnade transporter och gemensam lagerhållning. För det är så vi får till förändringar och förbättringar och kan stå bättre rustade nästa gång.

Text & Foto: Mirjam Lindahl