You are currently viewing Space 4.0 – Sveriges position i den nya rymderan
Göran Bengtsson, direktör för Swedish Aerospace Industries, berättar att Sverige fortfarande har en stark position inom den internationella rymdindustrin. Foto: Björn Lisinski

Space 4.0 – Sveriges position i den nya rymderan

temaEastSwedenAlmedalen

Swedish Aerospace Industries (SAI) är en branschorganisation för svensk civilt flyg- och rymdindustri med sju medlemmar. Däribland Saab AB och RUAG Space AB från Linköping.

Sedan några år tillbaka är Göran Bengtsson Saabs representant i SAI och sedan ett år tillbaka även direktör för organisationen. Vid sidan om direktörskapet för SAI arbetar han på sitt ordinarie jobb som verksamhetsansvarig för forskning och teknikutveckling på Saab Aeronautics.
– Mitt uppdrag som direktör innebär att jag är ansvarig för SAI:s verksamhet under året. Man kan säga att jag fungerar som en koordinator där huvuduppgiften är utveckla organisationen och sprida kunskap om den. Jag träffar bland annat politiker och andra beslutsfattare i Sverige, samt organisationer som på något sätt har anknytning till flyg- eller rymdindustrin, berättar Göran.

Bland annat finns SAI med på Almedalsveckan i Visby – där man är medarrangör av en dag med flyg- och rymdtema tisdagen den 4 juli under namnet Aerospace Almedalen.
 – I min roll på Saab jobbar jag både civilt och militärt, medan arbetet med SAI är helt civilt inriktat. Under flygdagen på Gotland kommer vi att ha flera representanter från SAI på plats och programmet är brett för att spegla hela den svenska flyg- och rymdindustrin. Vi kommer att prata om både civilt och militärt tillsammans med övriga arrangörer av Aerospacedagen. Tyvärr har jag själv inte möjlighet att vara med på Almedalen i år men SAI:s ordförande Dan Jangblad kommer att vara på plats.

Saab tillverkar inte längre några civila flygplan, den nytillverkningen av flygplan som sker i dag på Saab är flygplanet Gripen.
 – Men vi utför underhåll av civila plan, det finns en flotta av cirka 400 stycken som fortfarande flyger – Saab 340 och Saab 2000 – som vi servar och underhåller. Vid sidan av Gripen tillverkar vi stora strukturdelar, komponenter och system som finns i alla civila flygplan – som exempelvis Airbus och Boeing, men också i militära plan som A400M.

Hur står sig Sverige i den internationella rymdindustrin?
 – Vi har fortfarande en stark position med väldigt gott renommé. Men flera andra nationer bidrar med mer pengar till ESA (den europeiska rymdmyndigheten) – som är beställare av mycket av rymdverksamheten i Europa, till exempel den europeiska rymdraketen Ariane. Det Sverige bidrar med till ESA kommer tillbaka till den egna rymdindustrin i form av utvecklingsprogram och därför lobbar SAI för att de svenska anslagen ska vara höga vilket skulle vara bra för den svenska rymdindustrin.

Vad beror minskningen på?
 – Det vet vi inte. Det har saknats en vilja att satsa, men också att kompensera för ökade kostnader. För oss gäller det att försöka påverka politiker och andra beslutsfattare att se rymden som en stor möjlighet i stället för enbart en kostnad. Den högteknologi som den här branschen utvecklar för med sig stora värden och genererar ökad teknisk kunskap som får spridning till andra branscher, samtidigt som det ökar antalet arbetstillfällen. Detsamma gäller för flygindustrin, där vetenskapliga studier tydligt visar på denna spridningseffekt.

Europeiska ESA och amerikanska NASA har historiskt varit stora beställare när det gäller rymdinfrastruktur – men nu går det allt mer åt att privata intressen ökar för rymden. Nya aktörer börjar bli synliga och lockar riskvilligt kapital till rymdindustrin.
 – Där finns exempelvis OneWeb som vill erbjuda alla människor tillgänglighet till Internet, bredband och webben – oavsett var man befinner sig på jorden. Som det är i dag är det ju framför allt vi i västvärlden som har de möjligheterna, där ligger utvecklingsländerna långt efter. Flera stora företag står bakom OneWeb, bland annat Airbus. En annan ny aktör är Elon Musk (känd för PayPal och Tesla) med SpaceX som utvecklar och tillverkar avancerade raketer och rymdfarkoster.

Han fortsätter:
– Hur sedan allt ska finansieras finns nog inget svar på i dag, men trenden för utvecklingen är tydlig och går mot fler privata aktörer i branschen. Och det är viktigt att vi i Sverige hänger med där.

Sveriges rymdminister Helene Hellmark Knutsson har nu i riksdagen gett beskedet att regeringen kommer att ta fram en svensk rymdstrategi.

Någon sådan existerar nämligen inte i dag, trots att den debatterats och utretts under många år.
 – Det finns ett starkt önskemål från rymdintressenter i Sverige om att skapa en sammanhållen strategi. I dag är frågorna splittrade mellan flera olika departement och inriktningen oklar. Då gäller det att vi koordinerar oss på ett bättre sätt så att alla aktörer rör sig i samma riktning. Det är viktigt att ha en långsiktighet att förhålla oss till, i stället för att ta ett budgetår i taget. En rymdstrategi är för oss inom SAI ett viktigt dokument som skapar samsyn och långsiktighet.

Vad händer inom flygområdet?
 – Självklart är flygskatten ett hett debattämne. Från SAI:s sida har vi lyft fram den ringa effekten flygskatt ger på miljön och den skada en sådan skatt gör på en levande landsbygd på grund av minskad tillgänglighet. Då är det bättre att satsa på teknikutveckling av flygplanskomponenter som kan bidra till minskade utsläpp. Här är svensk industri långt framme och både Saab och GKN är med i det stora europiska flygforskningsprogrammet Clean Sky där ny teknik demonstreras som kommer att minska utsläppen från det framtida flyget med upp mot 30-35 procent. Saab bidrar med en mycket innovativ vinge som ska flygprovas på ett Airbus flygplan under andra halvåret 2017 och GKN tillverkar avancerade motorkomponenter till en ny typ av motor som kallas Open Rotor. Omkring 2030 kommer Airbus och Boeing med produkter där denna nya teknologi finns med och förhoppningsvis bidrar svensk flygindustri med högteknologiska produkter.

Ett annat område som också är intressant för miljön är biobränsle.
 – Saab har nyligen flugit Gripen med 100 procent biobränsle i tankarna. Bränslet som har amerikanskt ursprung är framställt av vegetabiliska oljor som processas och raffineras till ett helsyntetiskt flygbränsle med prestanda och kemi som är fullt ut likvärdigt med konventionellt flygbränsle. Våra piloter ser och upplever ingen skillnad mellan de olika bränslekvaliteterna.

Vilken betydelse kan biobränsle få för framtiden?
 – Det Saab har demonstrerat är att Gripen är fullt ut kompatibel med denna typ av biobränsle. Problemet idag är att dessa bränslen är på experimentstadiet och tillverkas inte i så stor kvantitet och blir därför väldigt dyra. När efterfrågan ökar kommer priserna att sjunka men det är lite av ett moment 22, ingen tillverkare vill investera i infrastruktur när det inte finns någon efterfrågan och efterfrågan finns inte på grund av att alternativet, fossilt flygbränsle, är så billigt i en jämförelse avslutar Göran Bengtsson. 

[title size=”3″ start=”yes”]SWEDISH AEROSPACE INDUSTRIES[/title]

Grundades: 1975 av svensk flygindustri.

Produkt/bransch: En icke vinstdrivande intresseorganisation för svensk civil- och rymdindustri. Är medlem i ASD – den europeiska försvars, flyg- och rymdindustrins branschorganisation.

Antal medlemmar: Saab AB, RUAG Space AB, GKN Aerospace, OHB Sweden AB, OmniSYS Instruments AB, ÅAC Microtech AB, Swedish Space Corporation AB.

[title stop=”yes”][/title]

TEXT: Joakim Löwing

Tidigare publicerat i Affärsstaden 6 – 2017