Lena Lyckenvik och Anders Ferntoft är radarparet på East Sweden Tillväxtkapital, EST. Det är de två som driver verksamheten. Till sin hjälp har de ett helt nätverk av potentiella investerare.
– EST handlar om att förbereda bolag inför möten med investerare och sedan matcha dessa bolag med investerare som bidrar med tillväxtkapital, berättar Lena.

Lena Lyckenvik och Anders Ferntoft är radarparet på East Sweden Tillväxtkapital, EST. Det är de två som driver verksamheten. Till sin hjälp har de ett helt nätverk av potentiella investerare.
– EST handlar om att förbereda bolag inför möten med investerare och sedan matcha dessa bolag med investerare som bidrar med tillväxtkapital, berättar Lena.
– Det var flera personer i regionen som såg att det saknades ett sätt för bolag här att hitta tillväxtkapital. Det har gjorts olika försök tidigare och baserat på dessa erfarenheter har vi nu försökt göra på ett annorlunda sätt för att skapa en långsiktig lösning som inte är personberoende, säger Anders.
– Långsiktigheten och personoberoendet är två av tre ledord vi jobbar utifrån. Det tredje är förtroendekapital, säger Lena.
Innan EST startade sin verksamhet 2014 pratade de med många investerare och frågade vad som gjorde att de valde att investera i ett bolag.
– Det spelar ingen roll hur bra en idé är om ingen har förtroende för personerna som jobbar med idén, förtroendet att de kommer att kunna göra det bra, säger Anders.
– Det är det vi har sett i varje investering, att investerare och bolag måste ha förtroende för varandra. Det är också viktigt att båda parter har förtroende för den som förmedlar kontakten dem emellan. Där är det väldigt viktigt att vi som förmedlar kontakterna har ett förtroendekapital som kan smitta mellan parterna.

»Till en investerare är det ju bolaget du ska sälja in, inte din produkt eller tjänst«

När EST skulle startas började man inventera sina nätverk.
– De som var involverade i starten hade ju sina nätverk och just inom investeringar för bolagstillväxt är det en ganska liten värld. Nästan alla känner alla, i den här regionen. Vi kom fram till att bara vi som var med då hade ett 50-tal personer vi kunde gå i god för, berättar Lena.
– Sen har ju de i sin tur ett nätverk och det ger ringar på vattnet när någon kan gå i god för någon som i sin tur kan gå i god för en annan. Det är från den utgångspunkten vi hittar investerare, säger hon.
Bolagen som söker investerare och kommer till EST börjar med att presentera sitt bolag för Anders och Lena.
– Det finns ju ingen telefonkatalog man kan slå i för att hitta investerare, säger Anders.
– Det är därför det är så viktigt att det finns andra system för att hitta rätt och det är där vi fyller en funktion, förklarar han.
Ofta är bolagen inte riktigt redo. – Många bolag som kommer till oss presenterar sin produkt eller tjänst, inte sitt bolag. Till en investerare är det ju bolaget du ska sälja in. Någon ska attraheras av att engagera sig i ditt bolag, i din affärsidé, säger Lena.
– Vi brukar ge feedback på presentationen och diskutera igenom erbjudandet och paketeringen. Ofta blir det en affärsutvecklingsprocess innan företaget är redo för en investering, säger Anders.
Ibland är det kanske inte externt ägarkapital som behövs.
– Det kan vara flera skäl till det. Vissa bolag kanske inte ska gå just den vägen. Det kan finnas andra alternativ för bolaget att lösa sin tillväxt utan nya delägare, säger Lena.
– Det är stimulerande att se hur konkreta tips gör konkret skillnad för ett bolags utveckling, även om vi inte förmedlat just en investering, säger hon.
– Det finns ju bolag som kan vända sig åt annat håll för att finansiera sin tillväxt också, säger Anders.
– Till exempel kan Vinnova eller Almi vara bättre alternativ för vissa, säger han.
Lena menar att det är en av Anders styrkor.
– Anders har koll på många olika finansieringsmöjligheter. Han kan innovationssystemet väldigt väl, säger hon.
– Jag har hela mitt arbetsliv jobbat antingen med att driva små tillväxtbolag eller jobba inom innovationssystemet som finns till för att hjälpa små bolag, berättar Anders.
– Jag har till exempel jobbat på Almi och i slutet av 90-talet på Telias investeringsbolag. Jag jobbar också på LEAD, företagsinkubatorn i Linköping och Norrköping, säger han.

Anders arbete på LEAD är främst som affärscoach, något han också tar med sig till EST.
– Anders kan bli alldeles uppslukad av bolag och gå in på en massa detaljer och lyckas coacha, berättar Lena.
– Det är fantastiskt kul att se hur ett bolag kan ta form med ganska lite hjälp, säger Anders.
Lenas bakgrund inom IT och erfarenheter från att ha drivit företag och varit vd och styrelseledamot i flera bolag kommer också till användning i arbetet med EST.
– Att ha förståelse för hur man leder och utvecklar bolag gör att jag kan hjälpa många.
– Att lära känna alla dessa spännande, duktiga, inspirerande människor som kommer med så häftiga idéer är det bästa med det här uppdraget, säger hon.
Lenas nätverk och förmåga att nätverka är också en tillgång i arbetet med EST.
– Lena har ett otroligt stort nätverk, säger Anders.
– Hon har inga spärrar när det gäller vem man kan prata med eller om vad. Hon är totalt orädd och hon känner ju varenda människa i hela regionen! Det är helt otroligt, särskilt med tanke på att hon faktiskt inte kommer härifrån från början, säger han.

EST finansieras av en samling av finansiärer som ser en fördel med att skapa tillväxt i regionen.
– Vi har haft olika finansiärer men nu har det landat i Östsvenska Handelskammaren, LiU Holding och Region Östergötland tillsammans med ett antal banker i regionen. Danske Bank, Handelsbanken, SEB, Länsförsäkringar, Nordea Swedbank samt Åtvidabergs, Waldemarsviks, Kinda/Ydre och Vadstenas sparbanker, berättar Anders.
– Men det är inte de som investerar i bolagen, fyller Lena i.
– Det är inte EST som investerar heller. EST finansieras för att vi ska kunna hjälpa bolag att växa. Vår uppgift är att matcha bolag och investerare med varandra, inte att investera själva, förklarar Anders.
Poängen är inte bara att se till att hitta pengar till bolag som vill växa.
– Investerarna sitter på en massa kompetens och erfarenheter som kan vara till stor nytta för bolagen, säger Anders.
– Många av dem blir engagerade i bolagen och kanske går in i styrelsen eller till och med jobbar operativt, berättar han.

Investerarna kommer huvudsakligen från Östergötland men ibland kommer några från andra platser.
– Vi har några från Stockholm och faktiskt ett par i andra länder också, berättar Anders.
– Oftast är det svenskar som bor utomlands men har en anknytning till regionen. Sen har ju de sina nätverk som kan leda till att investerarnätverket breddas utomlands också, säger Lena.
Investeringarna görs ofta av flera personer tillsammans.
– För det mesta är det flera investerare som går ihop, som hittar varandra genom att de kommer i kontakt med EST-processen, berättar Lena.
– De har ju olika intressen, erfarenheter och kompetenser som tillsammans kan bidra till ett bolags tillväxt. Ibland är det några som redan känner varandra och ibland försöker vi handplocka dem ur nätverket.
Under de fyra år som EST har varit igång har de skapat en process för hur arbetet går till.
– Det är ett ständigt utvecklingsarbete och vi provar nya sätt för att kunna underlätta processen och nå ännu bättre resultat, säger Lena.
– Vi har en tydlig process för hur vi tar oss an bolagen, vilka steg som finns och vad som ska uppnås. Vi är också noga med att ge feedback till företagen eftersom det är där mycket av värdet för bolagen ligger. Vi har arbetat fram arbetssättet tillsammans i EST-teamet och skapat processerna efter hand, säger hon.

Processen är baserad på tre steg: kontakt, urval, matchning.
– När ett bolag kontaktar oss tar vi alltid ett möte, vi två och bolaget, berättar Anders.
– När de förklarat sitt bolag, vad de vill framåt och hur de tänker kan vi ge feedback och råd om hur de ska gå vidare. Ungefär hälften trillar bort i det steget. De andra filar på sin presentation till investerarna baserat på vår feedback.
I urvalsdelen får bolagen presentera sig för en grupp investerare.
– Vi samlar ett antal bolag som får göra sin presentation till en grupp investerare. I det steget får de ännu mer feedback, och då specifikt från ett investerarperspektiv, berättar Lena.
– Investerarna kan ju berätta vad som skulle få dem att investera eller inte. Tillsammans med den här gruppen investerare gör vi ett urval av vilka som ska gå vidare till att träffa och matchas med potentiella investerare i just deras bolag. Även här faller ungefär hälften ifrån, säger hon.
De som kommer till matchningssteget får sen träffa investerare i ett skarpt läge.
– Då är bolagspresentationen ordentligt genomarbetad och entreprenören redo att möta investerare, säger Lena.
Det är något hon själv har erfarenhet av.
– Jag har egen erfarenhet av att möta investerare och affärsänglar från när jag var styrelseordförande för Schemagi. Det tar ett tag innan man förstår hur det faktiskt går till, vad det är som är viktigt att visa upp vid ett investerarmöte. Hade jag då varit bättre förberedd hade jag definitivt känt mig mer bekväm och även haft en mer effektiv kapitalanskaffningsprocess. Nu tog det nog extra mycket tid som vi i bolaget kunde lagt på kund- och marknad, dvs skapa intäkter, berättar hon.

Lena är engagerad i flera andra bolag och verksamheter, utöver sitt arbete med EST.
– Bland annat arbetar jag med ledarskapsutveckling, strategisk rådgivning, håller utbildningar på Styrelseakademien och har flera styrelseuppdrag.
Anders fyller också sin tid.
– Utöver LEAD och EST jobbar jag i styrelsen på XMReality och är engagerad där, jag har också mindre uppdrag hos olika bolag där jag hjälper till med styrelseutveckling, affärsutveckling, ägardirektiv och sådana saker, berättar han.
Anders och Lena säger att de kompletterar varandra ganska bra.
– Vi kände inte varandra innan vi började med det här men vi har kommit att arbeta riktigt bra tillsammans och vet hur vi ska använda våra olika kompetenser och styrkor för att komplettera varandra, säger Lena.
– Till exempel blir det mer naturligt att jag tar hand om frågor inom marknad och kommunikation. Anders bakgrund från forskningsrelaterade bolag gör att det blir mer naturligt att han sätter sig in lite djupare när vi möter den typ av bolag.
Anders erfarenhet från den akademiska världen är värdefull vid de tillfällen bolag ur forskningen på LiU närmar sig EST.
– Det är viktigt att kunna förklara sin produkt eller tjänst på ett sätt som går att förstå och då är Lena bra på att ställa de där ”jag-förstår inte-frågorna” som får en forskare att tänka till på hur de behöver formulera sig för att kunna kommunicera med en kund. Jag är bättre på att grotta ner mig i detaljerna och förstå tillämpningarna av en teknik, säger Anders.
– Även där kompletterar vi varandra ganska bra, säger Lena.

Hur de ska lösa personoberoendet och långsiktigheten när de är ett sådant radarpar i nuläget jobbar de med kontinuerligt.
– Vi har möten med finansiärerna av projektet och med investerarna i nätverket på regelbunden basis och jobbar mycket med de här frågorna, berättar Lena.
– Förtroendekapital smittar mellan människor och med ett stort nätverk där förtroendekapitalet finns går det att fortsätta projektet med någon annan, även i framtiden. Nu har vi ju dessutom hittat en form för det här som vi har hunnit jobba in under fyra år så det finns något att lämna över om någon av oss skulle sluta jobbar med EST, säger Anders.
Många tror att EST är en annan form av draknäste.
– De där Draknästet-programmen på tv har inte hjälpt oss. Det är tyvärr så att folk väntar sig att vi ska döma och såga idéer och de kanske inte ens tar kontakt med oss. Det är inte så vi jobbar, säger Lena
– Vi är alltid på bolagets sida. Vårt uppdrag är att hjälpa dem i sin utveckling och att hjälpa dem hitta investerare eller andra vägar framåt. Vi är inte här för att döma någon, vi är här för att bekräfta att det här är pålitliga människor som kan driva det här bolaget på ett framgångsrikt sätt och sätta dem i kontakt med andra människor vi har förtroende för och matcha ihop dem för att göra bolaget starkare, säger hon.
– Visst, investerarna gör ju en bedömning om de vill investera eller inte men vi är ju här för att underlätta för bolagen att göra en så bra presentation som möjligt så att de blir framgångsrika, fortsätter hon.

EST mäter sina framgångar i hur bra det går för bolagen de har matchat.
– Vi har matchat ihop investerare med 21 bolag och sammanlagt har de investerat mer än 70 miljoner kronor under våra fyra år, säger Lena.
– Sen tar det ju tid innan ett bolag lyfter och verkligen får en tillväxt. Vi går igenom årsredovisningarna från de bolag vi matchat varje höst och tittar på nettoomsättning, antal anställda och eget kapital, säger Anders.
Bolagen som kommer till EST är av olika slag.
– Det är förstås en del innovationsbolag från LEAD och några från universitetet men det är även små handelsbolag eller andra bolag som vill knoppa av en verksamhet eller som hittat ett sätt att utveckla sin tjänst eller produkt och behöver tillväxtkapital för det, säger Anders.
– Bolag som bara söker rörelsekapital eller krisinvesteringar får inte bäst hjälp hos just oss, vi jobbar med tillväxt.

De som är involverade i EST har alla ett intresse av att det går bra för regionen.
– Det finns flera olika värden med att investera i bolag, att bidra till tillväxt hos bolag. När bolag växer blir det fler anställda som får lön och betalar skatt och gör regionen bättre. Det är en stark drivkraft för många av oss, kanske särskilt finansiärerna av projektet, säger Anders. Man ska förstå att det är hög risk, ofta mycket arbete och tar lång tid innan man vet om det blev en bra investering eller inte. Men den kompetens som kommer bolagen till del är oerhört värdefull och gör nytta tillsammans med det tillväxtkapital som tillförts genom att EST matchat rätt investerare med rätt bolag, avslutar han.

 

TEXT: Karin Wiklund
FOTO: Björn Lisinski