Arbetsmarknaden genomgår en stor förändring där fasta anställningar allt oftare ersätts av kortare uppdrag – så kallade gig. Om bland annat det kommer Lena Miranda, vd för Science Park Mjärdevi, att delta i en paneldebatt under Almedalsveckan.

TEMA EAST SWEDEN ALMEDALEN Under de fyra år Lena Miranda varit vd för Science Park Mjärdevi har antalet bolag ökat med cirka 100 – samtidigt som mellan 1 000 och 1 500 personer har rekryterats. Något som innebär att antalet bolag är uppe i runt 400 med ungefär 7 000 anställda totalt.

Huvuduppdragen är framför allt tre:
Att stötta tillväxt och innovation. Att jobba med rätt åtgärder för att hitta rätt kompetens till bolagen. Att marknadsföra och skapa attraktion så att nya bolag vill etablera sig där, samt gynna de som redan finns i parken.
– Den allra största utmaningen är att säkra kompetensförsörjningen. För att fortsätta utvecklas tror jag att det är nödvändigt att även hitta kompetens utanför landets gränser. Det har ju ofta varit en barriär i Sverige eftersom de sällan kan vårt språk, men den behöver brytas för att vi ska vara konkurrenskraftiga internationellt, menar Lena.
För att nämna ett positivt exempel som ligger i tiden har företaget Sectra på Science Park ungefär 15 olika nationaliteter bland sina anställda.
– Vid ett kinesiskt besök på bolaget hade man en i personalen som kunde tala kinesiska, vilket underlättade deras kontakt väldigt mycket. Det ger helt andra förutsättningar.
Just om kompetensen och nya anställningsformer kommer Lena att delta i en paneldebatt om i Almedalen den 2 juli.
Hon har talat där i runt sex-sju år på raken – tidigare även i sin roll som vd för Skill, där fokus legat på rekrytering och kompetensförsörjning.
– Almedalen är en jätteviktig del i den offentliga debatten med en mängd olika beslutsfattare på plats, framhåller Lena – som också är ordförande för branschorganisationen Swedish Incubators & Science Parks.
Årets tema är ”När trotjänare blir giggare – hur påverkar det arbetsplatsen?”.
– Jag ska prata om så kallad gigekonomi, hur arbetsmarknaden är på väg att förändras och hur det märks av på olika sätt.

»Det skapar
motivation att få bestämma när och var du ska jobba.«

Till att börja med – vad är ”giggare” för de som inte känner till?
– Människor som har olika uppdragsgivare och bygger ihop till en heltidstjänst på egen hand. Tendensen är att jobb och fritid flyter ihop mer. Man kan styra sin tid själv och kanske jobba inom olika områden – eventuellt även i någon form inom sitt fritidsintresse.

Som en form av frilansare alltså?
-Ja, det skulle man kunna säga. Det handlar ju alltså om att ha olika uppdragsgivare.
Hur vanligt skulle du vilja säga att det är med giggare i dag?
-I Sverige uppskattas att cirka 30 procent av den arbetande befolkningen är giggare. Det betyder inte att man inte har en fast anställning, men allt fler väljer att gå ned i tid för att göra något kul vid sidan om. Och en del väljer att bygga sin tillvaro kring flera parallella engagemang.

Om man jämför mot samhället i övrigt – hur pass mycket mer giggare har ni på Mjärdevi Science Park?
– Svår fråga. På DoSpace, vårt nya co-working-space finns det gott om giggare. Främst är det i de yngre generationerna vi stöter på det, människor med drivkraft att forma sin egen tillvaro – men jag möter allt fler seniorer som i slutet av karriären vill ägna sig åt det man tycker är kul och det man är bra på och därför väljer att bli giggare. Alla är kanske inte bekanta med begreppet och kanske inte själv ser sig på det sättet, men de passar in i beskrivningen.
Inom vilka yrken är det mest vanligt?
– IT är mycket vanligt, många väljer att vara frilansande utvecklare. Internationellt finns allt från frilansande journalister till taxitjänsten Uber och studenter som på ett flexibelt sätt vill kombinera studier och jobb. Gemensamt för denna nya ekonomis alla grenar är att de utgör en motpol till fast nio-till-fem–arbete hos en och samma arbetsgivare.

Hur påverkar det egentligen en arbetsplats när trotjänare blir giggare i stället?
– Ur vår bemärkelse i Sverige, så känns gig positivt laddat. Som likhetstecken med frihet och att skapa utrymme för personliga intressen i kombination utvecklande arbetsuppgifter och att kunna försörja sig.

Vilka krav ställer det på arbetsgivarna?
– Företagen kan lägga ut det som inte är kärnverksamhet på giggare, och därmed bli mer fokuserade. Flexibla arbetsplatser och flexibla arbetstider. Flexibilitet över lag. Det krävs även en ny form av kommunikation, att man kan ha möten digitalt och tydliga to-do-listor. Projektledning och planering måste kunna ske på distans. Allt fler bolag väljer att bli ”remote”. Det skapar motivation att få bestämma när och var du ska jobba.

Hur anpassar sig företagen och hur påverkar det företagskulturen med fler giggare?
– Det krävs nya arbetssätt och nya digitala processer och verktyg för att gig ska fungera. Kulturen blir ännu viktigare, det är den som gör att du känner en tillhörighet – även om du jobbar på distans. Det blir enklare att byta jobb, det måste finnas fler skäl att välja dig som arbetsgivare. Så att vara attraktiv som arbetsgivare kommer blir än mer viktigt.

Tror du att det är framtidens melodi med allt fler som jobbar på det sättet?
– Framtidsspaningar säger att det kommer att växa, men det är svårt att riktigt säga vad det beror på. Vissa framtidsstudier hävdar att de yngre generationerna som en motvikt till all osäkerhet i omvärlden vill tillbaka till trygghet, och söker tydligare strukturer och fasta arbetstider – 9 till 17. Andra hävdar att kommande generationer vill självförverkliga sig, eftersträvar mer frihet och fritid och därför väljer gig.
– Digitaliseringen och globaliseringen ökar dock möjligheten att rekrytera från olika geografiska regioner. I framtiden kommer det bli allt viktigare med platsens betydelse. Du måste vilja bo där. Och då kanske gigjobb blir intressanta för att jobben kanske inte kommer att finnas på platsen där du väljer att bo.
– Det finns för och nackdelar med gigekonomin. Kritikerna lyfter fram att det är ett ofrivilligt sätt att försörja sig genom att ha flera jobb, oftast jobba mer än 100% procent till en låg lön samt ta ansvar för sin egen tid, ekonomi och hälsa, men allt fler väljer också att jobba med gig för att det är utvecklande och ger större frihet.

Vilket budskap är viktigast att få ut i Almedalen för dig/er?
– Gigekonomin skulle kunna ge en energiinjektion till vår arbetsmarknad. Om vi vågar utmana befintliga och fasta strukturer kanske vi kan hitta nya sätt som passar både arbetsgivare och arbetstagare. För arbetsgivarna finns möjligheter att bygga mer flexibla organisationer och använda kompetensen när den behövs, där den behövs – och för arbetstagarna finns positiva effekter med att själva planera var, när och hur de löser sina uppgifter på bästa sätt. I den bästa av världar kan vi sänka kostnader, öka flexibiliteten och i slutänden erbjuda kunderna bättre produkter och erbjudanden – och de anställda ökad frihetsgrad, säger Lena Miranda.

 

UR PROGRAMMET

När trotjänare blir giggare – hur påverkar det arbetsplatsen?
Arrangör:
East Sweden, Region Östergötland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Motala kommun, Linköpings universitet, Östsvenska Handelskammaren
Dag:
2/7 2018 12:35 – 13:30
Evenemangskategori, EvenemangsTYP:
Seminarium, Seminarium
Ämnesområde, Ämnesområde 2:
Sysselsättning/arbetsmarknad, Näringsliv
Språk:
Svenska
Plats:
Strandvägen 4
Platsbeskrivning:
East Sweden Arena

TEXT: Joakim Löwing
FOTO: Björn Lisinski