You are currently viewing Epishine – redo att förändra världen
Emma Woxlin, Thomas Österberg, Conny Johansson och Mattias Josephson beskådar prototypen.

Epishine – redo att förändra världen

Mattias Josephson, CEO på Epishine möter upp mig i entrén till Fysikhuset på Linköpings Universitet. Till vardags finns medarbetarna utspridda i Linköping, Norrköping och Stockholm, men en gång i veckan strålar de samman för att stämma av och arbeta tillsammans.
 – Det hela började med att jag fick höra talas om att det här projektet var redo att bolagiseras, berättar Mattias. Man sökte efter en entreprenörspersonlighet som kunde kommersialisera idéerna och forskningsresultaten. Jag presenterade mig, och det visade sig att jag var den de sökte, ler han och presenterar de två andra medarbetarna runt bordet. Här finns Emma Woxlin som tillsammans med Mattias arbetar med de marknadsrelaterade uppgifterna. Emma pluggade teknisk fysik på Chalmers och kom med i företaget som en del av utbildningen, där slutjobbet handlade om att arbeta med en innovation och utifrån det skapa ett bolag. Här sitter också Conny Johansson som arbetar som elektrotekniker och i labbet träffar vi Thomas Österberg som är det senaste tillskottet i gänget. Förutom honom och Olle Inganäs är två forskare till engagerade i bolaget, Johan Bergqvist och Anders Elfwing.
 – Tillsammans representerar vi alla årtionden, från 1950-talet till 1990-talet säger Emma. Det är häftigt och ger oss en bred kompetens och många olika perspektiv i vårt samarbete.

bordet ligger så en prototyp i miniformat av den banbrytande innovationen. En tunn, böjlig, nästan genomskinlig plastbit på kanske fem gånger fem centimeter, som får en liten röd diod att lysa genom att ta upp energi från lampan i taket eller solen utanför fönstret, med hjälp av organiska material. Inuti den återvinningsbara pet-plasten finns nämligen kolföreningar tunna som en tusendels hårstrå. Liknande kolföreningar som allt levande är uppbyggt av.
 – Olle såg framför sig en produkt med stor samhällsnytta. Och det ser mycket hoppfullt ut inför framtiden vartefter innovationen utvecklas säger Mattias och fortsätter berätta att man först behövde en instegsmarknad som hade nytta av innovationen redan i nuvarande form. Och när man konstaterade att solcellerna hade marknadens bästa effektivitet inomhus insåg man att detta var precis det man behövde.
 – För bara två år sedan var det svårt att tänka sig en marknad stor nog. Hur många miniräknare kan man tänkas behöva i ett hem, typ. Men just nu pågår en enormt brant utveckling inom Internet of Things. Framför allt morgondagens smarta hem kommer vara fulla av uppkopplade småprylar.

Sensorer för mätning av till exempel värme, fuktighet, larm och så vidare. Här har vi en lösning som gör att man inte behöver dra fram ström och koppla in transformatorer eller byta batterier. Klimatsmart och resurseffektivt!
 – Tekniken kallas energy harvesting; Att skörda energi där den finns och där den annars skulle gå till spillo. Och vi gör det på ett sätt som är billigt, skalbart och som lämnar ett rimligt klimatavtryck, säger Emma och berättar vidare att en kisel-solcell kräver otroligt mycket energi att tillverka och har betalat av sitt klimatavtryck på ungefär fyra år.

Den nya solcellen, med organiskt material, som är giftfri och inte beroende av några ändliga ämnen såsom silver eller indium, som beräknas vara slut mellan år 2030 och 2040, är avbetalad på ett par veckor.
 – Möjligheterna är oändliga, säger Mattias och det lyser av entusiasm ur hans ögon. Jag ser framför mig hur vi i framtiden kan vara med och lösa klimathotet och bidra till en bättre miljö. Tänk vad mycket batterier som kan ersättas. Tänk vad det kan betyda för människor i fattiga länder, som ofta får betala ett orimligt högt pris, både ekonomiskt men också miljömässigt, för sin energi. Nu kan de på ett billigt och resurseffektivt sätt ladda sin mobil eller få ljus i sin lampa till kvällen utan att behöva dra igång en avgas-rykande dieselgenerator.

Ett planerat nästa steg är så kallade Solar sheets för utvecklingsländer. Det är ark i storlek av en A4 som håller i två till tre månader. Sedan förstörs de känsliga organiska materialen av syre och vatten. För större utomhusprojekt, till exempel solceller på tak, måste därför effektiviteten och livslängden förbättras.
 – Men än så länge ska vi börja få fart på en småskalig produktion med den produkt vi har. Bygga en marknad, skapa ett kassaflöde och tillsammans med lokala partners fortsätta utvärdera och utveckla. Och så planera för en stor fabrik förstås.

Tanken är att kunna tillverka rullar på samma sätt som man trycker tidningar i en eller flera fabriker som varje månad producerar solceller med kapacitet motsvarande ett kärnkraftverk.
 – Framtiden känns otroligt spännande, avslutar Mattias leende. Vår lilla enkla vision är att bli det mest resurseffektiva alternativet. Vi ska vara billigast och klimatsmartast – Just so!

TEXT: Mirjam Lindahl

FOTO: Mirjam Lindahl

Tidigare publicerat i Affärsstaden 5 – 2017