You are currently viewing Agenda 2030 i näringslivet
Qiciao and Qixi, a pair of giant panda twins, inspect a flag to represent Goal 7, Affordable and Clean Energy, raised at the Chengdu Research Base of Giant Panda Breeding in China, to support the UN Global Goals for Sustainable Development. Credit: Mr. Yuan Tao and Ms. Yan Lu

Agenda 2030 i näringslivet

Milleniemålen (som var föregångare till Agenda 2030) nämndes sällan på hemsidor eller i hållbarhetsrapporter. Det var som att företagen inte kände sig särskilt ansvariga eller delaktiga i Milleniemålen. Kanske för att de var inriktade på åtgärder i världens fattigaste länder, medan Agenda 2030 omfattar utveckling i alla världens länder. Dessutom hade man inte med ett av de mest prioriterade fokusområdena för företagen – nämligen att bekämpa klimatförändringarna.
Det här blev väldigt tydligt under Agenda 2030 konferensen som arrangerades av Länsstyrelsen och Region Östergötland i höstas. Vittnesmålen från företagen som var med var entydiga – det här tar man på allvar. Även om förstås fokuset varierar beroende på företag – för Stadium är mångfald, hälsa och vattenfrågan i fokus. För Siemens är ren energi och klimat högt på agendan.

Man kan kanske tycka att Agenda 2030 är lite som kejsarens nya kläder – de företag som har tagit till sig av agendan har väl jobbat med hållbarhet sedan länge? Det är sant, men det nya med Agenda 2030 är att det erbjuder en struktur för företagens hållbarhetsarbete och en gemensam målbild. Det pushar företagen att göra en genomlysning av sin verksamhet på ett mer genomgripande sätt för att identifiera vilken påverkan de har inom olika områden.
Slutligen erbjuder Agenda 2030 ett gemensamt språk och ett upplägg som påminner om Balanced Scorecards, ett etablerat verktyg för strategiskt arbete. De 169 delmålen och 230 indikatorer för uppföljning får företagen en karta där man kan mappa in sin egen verksamhet, och när man kommunicerar med omvärlden har man tillgång till ett språk som många andra också använder.
Det har gått två och ett halvt år sedan målen antogs, och frågan är hur det går med genomförandet i företagen i vår närhet. För att ta reda på det skickades en enkät ut med några frågor till Östergötlands 10 största företag. Enkäten kompletterades med en snabb koll hur bolagen kommunicerar sitt hållbarhetsarbete på nätet. Tyvärr är deadline för detta nummer av Affärsstaden precis innan de allra flesta företagen publicerar sina hållbarhetsrapporter för 2017. Just rapporten för 2017 är extra intressant eftersom det är första året då alla företag med en viss storlek (>250 anställda eller omsättning på över 350 MSEK) har lagkrav att hållbarhetsredovisa. Dessutom är det första året då de företag som var lite snabba med att få in Agenda 2030 i sina strategiska målformuleringar under 2016 faktiskt kan följa upp dem. En del av de kontaktade bolagen har valt att svara på hur de arbetat med Agenda 2030 och andra har inte svarat alls.
Man kan konstatera att ju mer globala och internationella företagen är, desto längre har de kommit med att integrera Agenda 2030. Saab, ett av företagen som ligger allra längst fram, lyfter fram målen redan i hållbarhetsredovisningen för 2016. Som många andra företag har Saab valt ut mål som man anser vara särskilt relevanta; God utbildning för alla (Mål 4), Jämställdhet (Mål 5), Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Mål 9), Bekämpa klimatförändringarna (Mål 13) samt Fredliga och inkluderande samhällen (Mål 16). Redan under 2015 tillsatte Saab ett s.k. Corporate Responsibility Council, som leds av Saabs vd och har ett särskilt ansvar att prioritera koncernens hållbarhetsarbete. I hållbarhetsrapporten 2016 finns en viss överensstämmelse mellan vilka områden man fokuserar på och vilka mål som valts ut som mest relevanta.

Saab har, på goda grunder, ett fokus på att minimera korruption, minimera miljöpåverkan samt att öka sin attraktivitet som arbetsgivare. I års- och hållbarhetsredovisningen för 2017 lär kopplingarna framgå ännu mer tydligt mellan de prioriterade Agenda 2030 målen och affärsstrategin. Varför ligger Saab långt framme med detta arbete? Troligtvis för att upprätthålla sitt anseende som ett ansvarsfullt företag, både inför kunder och andra intressenter. Kanske allra mest för att minimera framtida risk. Det är få branscher som är så känsliga, så ju fler risker som kan hanteras, desto bättre.

Ett annat företag i Östergötland som har gjort som hemläxa med Agenda 2030 är Siemens. Hållbarhetsarbetet i Finspång är förstås helt avhängigt koncernens strategier och mål. Och man kan minst sagt säga att Siemens är ambitiösa. Hållbarhetsarbetet har pågått under många år, och nyligen satte man upp det ambitiösa målet att hela verksamheten ska vara CO2 neutral senast 2030. Siemens har valt fem av Agenda 2030 målen som har hög korrelation med verksamheten, och sex mål där man ser en medelhög korrelation. För att avgöra hur verksamheten runt om i världen påverkar målen, har Siemens utvecklat en egen mätmetod som de kallar Business to Society, som nu rullas ut i stor skala. Verksamheten i Finspång är ett gott exempel på att hållbarhetsarbetet är integrerat i företagskulturen och i alla lokala verksamheter. På lokal nivå bedrivs hållbarhetsarbetet systematiskt i olika typer av tvärfunktionella forum, med olika fokus, tex mångfald och hälsa. Siemens arbete med Agenda 2030 har en tydlig affärskoppling. Företaget ser stor affärspotential både vad gäller nya marknader och nya produkter som hjälper deras kunder att uppnå sina hållbarhetsmål.
När det gäller andra stora företag i regionen som är privatägda, eller har en mindre global profil, så verkar Agenda 2030 arbetet inte kommit lika långt. Eller för att vara tydlig – många jobbar med hållbarhetsfrågor, men strategierna är inte i linje med strukturen för Agenda 2030. Spelar det någon roll? Svaret är nog både ja och nej. Det viktiga är förstås att företagen tar ansvar för miljömässiga och sociala aspekter av sin verksamhet. Men för att näringslivet ska kunna bli en riktig drivkraft är det en fördel om de nyttjar det holistiska angreppssätt som Agenda 2030 innebär. Dessutom förenklar ramverket företagens analyser ur ett hållbarhetsperspektiv.

De få mindre företag som har anammat Agenda 2030 har oftast gjort det för att uppfylla krav från kunder eller för att de ser att det kan ge konkurrensfördelar i framtiden. Vad skulle större fokus på Agenda 2030 betyda för de små och medelstora företagen i Östergötland? Skulle det ge några fördelar? De stora företagen har uppenbarligen redan kommit igång med arbetet. För att kunna leverera till dessa i framtiden är det troligt att man måste kunna visa hur man passar in i kundens hållbarhetsstrategier. Det här gäller i minst lika stor utsträckning företag som levererar till offentlig sektor. En annan drivkraft är förstås varumärket som påverkar inköpsbesluten hos kunder. En ordentlig genomlysning av företagets hela värdekedja, i kombination med ambitiösa och realistiska planer för hur företagen ska minska negativa konsekvenser och öka positiva effekter från verksamheten, minskar också riskerna för obehagliga överraskningar i framtiden.

Det är märkligt att det är så svårt att skriva en inspirerande artikel om näringslivets Agenda 2030 arbete. Det handlar ju om den kanske mest ambitiösa planen på global nivå som världen någonsin har skådat. Det handlar om årliga investeringar på 35 000 miljarder kronor per år för att uppnå alla målen. Vilket innebär att det finns enorm affärspotential för företag som satsar rätt. Men som vanligt sitter djävulen i detaljerna, och då blir det ju helt plötsligt lite mindre upphetsande. Summa summarum – listan över fördelar för företag att arbeta med hållbarhetsmålen kan göras lång – hur man än vrider på det leder rätt typ av hållbarhetsarbete till förbättrad lönsamhet.

 

TEXT: Malin Forsgren